justafairytale

Dagen började med att jag vaknade, (utan att telefonen ringde).
Jag blev skit skraj och kollade på klockan.
Den visade 09.10, vilket betydde att jag hade försovit mig.
Fick panik och gjorde i ordning mig på 25 minuter och sprang ut till bussen.
Men jag va glad, det betydde ju att jag kanske skulle hinna till tåget.
Vilket jag också gjorde.
När jag kom till Göteborg ville jag gå och kolla i affärer.
Så, självklart gjorde jag det, och glömde bort tiden.
Så jag fick springa till spårvagnen.
Hann med en spårvagnen.
Så jag hade 10 minuter på mig att hitta "vita stråket" som är allergimottagningen.
Jag hann, och kom in en minut innan jag blev uppropad.
Då började jag tänka att dagen nog kommer att bli bra, eftersom jag hunnit precis till allt.
Men som vanligt hade jag helt fel!
Läkaren tar fram mina provsvar.
De visade att jag har fått ännu mer allergier.
Så nu får jag inte äta: skaldjur, nötter, mandel, frukter, citrusfrukter, ägg, fisk, röda färgämnen, selleri, fläskkött, buljong, kryddmixer och chockad.
(Säkert nått mer jag inte kommer på nu).
Vilket betyder att jag in princip inte får äta nått.
Så nu får jag äta ännu mindre olika typer av mat.
Där började jag ana att dagen inte skulle sluta bra..
Men sen när jag kom in till stan var min CUPcake jessica där.
Så jag följde med henne hem och va hur glad som helst.
Jessica är helt underbar och älskar henne en massa.
Senare åkte vi in till stan igen för att jessica skulle se på Håkan på liseberg.
Så då åkte vi dit med en annan snygg tjej, Bella.
Vi va jätteglada och skulle ut och festa efter Håkan.
Men det va då jag träffade en viss person, som gjorde min dag åt helvete.
Är så lessen att jag inte ens orkar skriva varför..
Skriver om det en annan dag.
Men som vanligt krossade han min värld och mitt hjärta..
Men nu har jag nog bestämt mig.
Jag orkar inte ha det så här.
Jag har försökt med allt, men nu ger jag faktiskt upp.
Älskar dig, men orkar inte mer..
Det suger så hårt.
Men jag har fällt för många tårar för dig och nån gång så får det räcka.
Gråter tillochmed nu när jag skriver detta på tåget hem.
(orkade inte ens följa med mina vänner ut och festa)
Men måste försöka gå vidare.
Så tack till alla mina vänner som stöttar mig.

Älskar er, och utan er kommer jag inte klara detta.. <3